Middagsmat

Javisst, kvällen har spenderats på bra vis. Jag bjöd faktiskt hem min papa på middag. Det händer inte allt för ofta, jag vet inte varför för det var riktigt trevligt. Bra snack om det mesta och min mat.
Jag bjöd på salladen ~ni vet vilken jag menar, den med keso och champinjoner~ och en fruktsallad ~kiwi, päron, druvor och handvispad grädde~. Gillades så in i helvete.

Nöjd.

Söndagssoft

Igår då. Jo igår var jag ju trött. Jättetrött. Why? Jag hade sovit lite, extremlite, en och en halv timme för att vara precis. Jag gick upp tidigt för frukost med min syster.
Non Solo, det bästa frukoststället i stan. Hade det inte varit så förbannat kallt hade jag stannat där resten av dagen. Jag hade behövt det, hade behövt sitta och tvinga mig att skriva. Det har varit dåligt, riktigt jävla dåligt, på det fronten nu. Men jag har nu inspirerats igen. Oh, just det! jag har kommit på mina texters kategori, chicklit-poesi. Bra grejer.

Frukosten med Stina var brabra. Prat om allt, inte ingenting. Efter det promenerade jag till birkastan för Bönor och Bakat-häng med kaffe, blåbärspaj och Adam. Även där var det kallt. Vad är upp med Stockholms jävla cafeér?

Vi gick sen hem till honom, jag bloggade och han gjorde annat. Trött var jag ju så Adam bar mig till hans totalunderbara fåtölj där jag sov i ett par timmar. Grymt.

Sen hem för mer sömn, skvallersamtal med Tessan, sen sov jag djupt till klockan väckte mig. En bra söndag.

~Nu syns det inte med jag hade på mig en liten tiara även igår.~

Så bra

Idag har jag varit bra. Dagen har varit bra. Jag tog mig tidigt hem till mama för scones, te och färgning av hår. Det blev så blont. Ingen utväxt och det är nästa inte gult alls.
Sen satt vi och tittade på tv/datoriserade.
Vi tittade på ett bantningsprogram. De överviktiga skulle springa nedför en väg på ett berg. En av dem föll. Nån utbrast She fell! VET ni hur de översatte det? - Hon stöp!
"Stöp"?! Det var väl förjävla taskigt? Men ganska kul.

Sen promenerade vi till söder. Vi skiljdes åt och jag gick hem till mitt dollhouse för förtäring av pasta med pesto och klassikern Bring It On.
Ikväll funderar jag på skratt. Kanske. Det skulle vara väldigt bra. För mig. För alla. Kanske.

I blickfånget

Min papa säger ofta till mig: Men Thea, det är ingen som tittar på dig.
Han säger det när jag nojar över min synlighet. Jag är nämligen övertygad om att jag sticker ut, att jag fastnar i de flestas blickfång. Inte för att jag är exceptionellt vacker eller klär mig i de mest fantastika kreationer, nej, det är bara en känsla jag har. En känsla av att vara sedd. Men min far påstår alltså att jag känner fel, att upplevelsen finns i mitt huvud.
Hur förklarar han då att min granne, som jag inte sagt mer än hej till några gånger, alldeles nyss i trapphuset sa - Hej! Jag svarade - Hejhej! Han fortsatte Har du bytt frisyr? - Ja.. Jag blekte utväxten idag.. - Ok. Frächt.

Jag säger ju det; jag har ögonen på mig. Jag syns och blir sedd. Det här ska han få höra om, gammle papsen, han kommer inte tro sina ö r o n ! Hans världsbild ska skakas, sanna mina ord.

Nog tittar de på mig alltid...

Huvudskada, Dalí och Latte

Ah, denna dag, denna dag.. Vad finns att säga om denna dag? - En del.

Den började lite helkass då jag efter att ha sovit hos en vän skulle ta mig ned från denns loftsäng. Förbannade loftsäng. Ja, jag tänkte vara modig den här gången, inte åla mig ned som vanligt, struntade i stegen. "Det är ingen fara Thea. Det händer aldrig något farligt. Aldrigaldrig."
Så jag svingade mig aplikt ner, fick gung - men inget fotfäste. Så jag föll ned i golvet och landade platt. Ryggen tog nog den värsta smällen men huvudet fick sig även en kyss. Jag har nu en enorm, värkande bula. Enorm? undrar ni. Ja, jag tycker det. Jag han kupa min handflata runt den. Den är typ så stor som en om man skär av en tredjedel av en tennisboll. Typ så.

Men jag var snabbt på benen, trots misstänkt hjärnskakning, jag hade ju planer. Planen var att promenera till Moderna och titta på Dalí-utställningen. Sagt och gjort. Ja, jag vet inte.. Jag är ingen tavelälskare, det måste jag erkänna. Dalí är lite häftigt men det lämnar mig ändå oberörd. Tyvärr.

Sen promenad mot stad och café där vi cappuccino på latte, åt bagel på biscotti och pratade. Drömmar, Planer, Mål. Hänt och framtid. Fan va fint det känns att verkligen kunna påriktigtprata. Fint som snus. We do love our fika.

Minisväng i affärer, inget fanns.

Nu är jag här, 7eleven, och jag är trött, så oändligt trött. Men jag blev aldrig sjuk, aldrig sjuk.

Du är som du äter

Middagen var trevlig, jag ska inte tråka ut er med att berätta om vad som förtärdes och alla dess smaker men en situation uppstod. En situation jag vill delge er.

När varmrätten var uppäten tittade vi på desertmenyn. Gino fanns, en av mina favoriter. Åh, sa jag, Gino är en av mina favoriter. Det vore gott. Men när de andra tittat klart bestämde de sig för att inget ta. Jag sa då Nej men då ska jag inte heller ha något. En livlig diskution uppstod. Men Thea, det är k l a r t du ska ta! hetsade de. Vill du ha, så taaa!
Det blev ett helvetes jävla tjat helt enkelt. Jag ville ju inte ha. Inte när ingen annan skulle ha.

Jag undrar: Är jag fånig eller har jag rätt? Jag älskar att äta, det gör jag verkligen, och efter en rejäl köttbit med sås finns det inget bättre än något sött. Men inte ensam, inte själv. Visst skulle smakerna varit de samma men eftersmaken hade blivit sträv.

Du är som du äter. Jag vill inte vara ensam.

Dollhouse makeover 3 och KB

Igår - vilken dag! Eller, dagen var som alltid, jag jobbade. Stilla. Men sen, sen när klockan slagit fem och jag for hemåt, då började trevligheterna.

Papa följde med mig hem för att få ihop ikeaköpen. Jag frågade gång på gång om jag kunde göra något men, förutom till att plocka upp någon plugg eller se efter hur rakt hyllan satt, var jag överflödig. Jag fokuserade på att få mina saker att komma till sin rätt.

När papa fixade med garderoben åkte jag till KB. Det var Torsdagsklubb. Jag hade aldrig varit där men kände mig trygg då jag visste att förken Holm skulle infinna sig. Där var trång och trevligt ~det sjöngs!~ men jag har så svårt att förklara vad jag gör när någon frågar. Alltså, vad för konstnärligt jag gör. Jag är en typisk sån där nej-men-jaaag-gör-inget-speciellt/åh-det-är-bara-småsaker-person. Jag gillar det inte. Ska jobba på det - men hur?

Hur som, trevligt var det. Jag hamnade i samtal med flera spännande människor. Jag blir så inspirerad av att träffa folk som jobbar med något konstnärligt. Sånna som lever på sin dröm. Det måste vara fantastiskt. Jag ska låta er veta hur det är när jag väl är där

Jag stannade ute längre än jag brukar på vardagskvällar för jag fick idag sovmorgon! Dyra sköna kaffeböna, det känns underbart!! Än mer underbart var att garderoben så stolt stod i min lägenhet när jag kom hem. ÅH va rätt det känns hemma hos mig. Med sminkbordet kommer det bli perfekt. Perfekt, foster!

Morgonen har jag spenderat med att plocka och pyssla. Nu kaffe och saffranssnäcka på 7eleven. Snart, så snart, åker jag till jobbet. Vi hörs.

22

Uppvaknad och redo att åka hem till mama.


Mama fixar med tårta - Syster lekte med kusinbarn


Den rosa tårtan hade jag designat,
men det var mama som genomförde det hela..
Duktiga hon.


Tessan och Karin - de bästa!

- Vill nån ha en sockerkringla? De är fantastiska!


Papa och farmor med kringlor


Posörerna Thea och Tyra.

TACK för alla grattisar! Jag har haft en kalasbra kalasdag.

Klockan är inte mycket men jag är trött så trött.

Men nöjd.

XOXO

Fulländad lördag - redan vid start

Åh! Jag kunde inte haft en bättre lördag.
Jag vaknade i min systers fina lägenhet och njöt av Monde Yeux. Redan där var dagen fulländad.
Vår papa kom förbi och vi promenerade i höststockholm, åt lunch på Riche och promenerade lite till. Jag och papa kände oss äventyrliga och åkte ut till Ikea. Jag vill göra om hemma, det är en ny tid. Jag hittade saker jag vill ha, saker som kommer ge mitt hem en annan känsla. En ny känsla. En bättre känsla. Han var vänlig nog att köpa en kudde och ett nytt täcke ~värmegrad 6~ till mig. På vägen hem stötte jag ihop med en gamla klasskamrat. Hon fixar hår. Hon vill fixa mitt hår ~det vill de flesta frisörer jag träffar på. . .~ så det ska styras upp. Äntligen.

Nu är det dags för kvällsliv. Jag tror det blir bra, det känns så.

Uppdateringen ni väntat på

Jag har verkligen och påriktigt inte haft tid att blogga. Tills nu. Nu gör jag det.

Torsdagen blev stillsam. När stressen väl var över ~och håret ännu en gång blivit lockat~. Jag mötte upp Tessan på East, tog en cola och väntade in Johan. När han anslutit sig och gjort vår duo till en trio gick vi över gatan och in i sturegallerian. PomPoms nya butik är liten, men naggande god. När de får ordning på allt kommer det säkerligen bli en hit.
Vi stannade inte länge, utan gick upp på Obaren. Trevligt men trött. Jag var trött. Allt blir då trött. Jag tar på mig ansvaret och jag ber om ursäkt, förlåt.

I fredags kunde jag sova ut, ända till nio sov jag. Sen var jag viktig och ordnade med mina finanser ~dvs betala räkningar och växla pengar~. Sen, förstår ni, mötte jag upp min far och gick till Tvålpalatset där vi spenderade några timmar med att delta på ett arrangörsmöte. Mycket information, siffror och annat som gick över huvudet på mig diskuterades. då och då kunde jag vara med och samtala men mest lyssnade jag.

Sen mötte jag och papa upp min syster och vi åt middag ihop, något vi inte gjort p mycket, mycket länge. Oh så trevligt vi hade det! Mätta och belåtna gick vi till Kinateatern och såg Hairspray.
Kvällen avslutade jag med att ensam promenera runt i stan och andas.
Det var en bra fredag.

Lördagen är fortfarande tidig men jag har då hunnit, det ska ni veta. Arrangörsmötet fortsatte idag på Bio Rio. Sammanställning av gårdagen, musik av Peter och Frans, samtal med Lennie Norman och avslutning. Och förmiddagskaffe, mycket viktigt. Ett möte får aldrig vara utan sitt förmiddagskaffe.

Nu är tanken att gå hem och städa, sen är det fri lek.

Ett nattligt samtal

Eller, rent tekniskt var det inte nattligt. Men jag låg nedbäddad i mörkret, väntandes på sömnen. Då ringde mobilen. Det var Tussen, min syster.
- HAR DU tv4komedi?
- Nej..
- Åh, va synd. VET du vad jag såg när jag zappade lite precis nu?
- Nej..
- Svullo och Agne!!! Jag är hovmästare här på krogen..... Jag har tre barn, dom heter Göran, Göran och Göran..... En gång retade dom Göran för att hans pappa är fjolla........ Du verkar lite inlismande.......

SOM vi skrattade, jag och Tussen. Jag bara önskar att jag kunde hitta klippet, så även ni kunde få skratta, men tyvärr verkar det inte finnas på tuben. Tja, ni får ett annat klipp istället.
Mycket nöje.

- Det är nämligen jag som ÄR Svullo.

- SVULLO?!

Lill-lördag med strössel

En otroligt trevlig onsdagkväll.
Stress från tåget, skaka av sig dagens tristess. Städa det sista, dammsuga och torka de ytor som var grå. Förbereda middagen det lilla. Sen kom hon; min syster. Storasyster Stina.
Vi hade inte sets på några veckor. Jag minns inte när hon var hemma hos mig senast, så jag ville visa vad jag kunde ~hålla ett hem städat och laga en god middag~, det där som hon är så otroligt duktig på. Middag: Pepparbiff med sparris stekt i chêvré och honung och en liten paprika/tomatsallad.

Såhär tyckte syster om det:

Vi pratade om det mesta. Jag visade henne ett av fynden jag hittat i en av lådorna innehållande min barndom; intervjufrågor från dagis. Vi skrattade tills vi grät. Till efterrätt blev det vaniljkesella med hallon, toppat med strössel ~det var ju faktiskt lill-lördag~

Syrran var imponerad. Jag var stolt. Vi pratade om att jag kanske ska åka med ned till skåne, bara ett par dagar. Så kanske det blir.

En perfekt kväll. Fler kvällar av denna kaliber står på min önskelista.

Jag har styrt upp mitt hår

Jaså det vill du också?

Så här går det till:

Inse att du inte kan leva med din utväxt.

Köp Garnier's Extreme Blonde hårblekning.

Be din mama smeta in det i håret ~mammor kan sånt~.

Låt sen verka en stund, gärna lite längre än du har lust med.

Skölj ur och släng sedan i Jane Helens ljusguldblonda hårfärg.
Skölj ur, gör inpackning och försök att inte gripas av panik när håret är grått och gult; Det försvinner när du kommer ut ur badrumsljuset.

Föna.

Konstatera att du är en lyckligare människa.

För att förhöja upplevelsen kan du även låta din mama bjuda dig och din bästa vän på middag.

- TACK MAMA!

Paris - vi

Jag orkar inte skriva om resan. Det blir så mycket. Jag kör på några citat* från resan istället.
Stina ~Syster~ = S
Lena ~Mama~ = L
Jag = T
Nu kör vi.

L till T - Sluta skratta du inkräktar på mitt luftrum!!!

S - Har du läst ut din bok nu?

L - Jag?

S - Jag pratade faktiskt med Thea.

L - Konstigt...

Flygvärdinna - vi har kommit till ett område med lite turbulens . . . .. .

Stina - Åh, mitt i kaffet..

T - Jag ÄR getto, jag lyssnar faktiskt på 2pac.

L till T - JA, du SER fab ut!

Paris - turistgöra

Jag orkar inte skriva om resan. Det blir så mycket. Jag kör på några citat* från resan istället.

Stina ~Syster~ = S

Lena ~Mama~ = L

Jag = T

Nu kör vi.

S- Känner ni att det blir som bett?

L - Här på hotellet?

S - Nej på kroppen...

S - Vad är det? T - Ingenting..
S - Men vad fnissar du åt?!
T - Din mamma...
S - Moget...



- Men.. Den där "artisten" ser ju precis ut som papa!

- Du börjar ju bli full..

- Nej! Vinet är slut...

L - Va blå du är på tungan..!

S - Själv då, kasta inte glas i småsten..

S - Va sorgligt...

T - Vad?

S - Att ett land heter Estonia..
* citaten hör inte nödvändigtvis ihop med bilden

Rolig grej

När vi skulle boarda så gick syster i förväg. Hon gör sånt. Kan inte stå och vänta. Jag fick ett malligt sms "Sitter på bussen mot planet :) ". Jag lackade och gjorde det hon inte gör; väntade. Väntade så pass länge att jag visste att hon skulle sitta säkert i sin stol. Sen skickade jag ett svar. "Vi sitter på våra platser. Vart är du?".
Det gjorde vi naturligtvis inte. Vi satt på bussen. Jag väntade lite till. Sen, när vi hälsat på 15 flygvärdinnor, så messade jag igen. "lol". Då såg jag henne. Uppspärrade ögon och en antydan till svettpärlor.
- Det där var inte roligt Thea! Inte nånstans.

Men jo, det var roligt. Riktigt roligt. Förresten, jag är hemma nu!

Min farmor borde twittra..

Igår åt jag lunch med farmor. Hon är väldigt gammal och har fler krämpor än.... din farmor!
På grund av krämporna äter hon tabletter i massor. Vi snackar skottkärrsmängder. Igår berättade hon om sin morgon.

- Jag skulle ta mina tabletter och byta batteri i hörapparaten. Men så kunde jag inte hitta batteriet. Jag sökte och sökte men ingensans fanns det. Jag tror jag svalde det. Det var lite kämpigt att svälja tabletterna idag. Men det är nog ingen fara...

- Nej farmor. Lite kvicksilver har ju ingen dött av.

Långfredagen är inte vad den en gång var

Ja, jag kanske inte hamnade i paradiset igår... Men jag fick höra Paradise City. Vart? Jo, på Harry B!
Alltså, gårdagen:
Sjuk och tyck synd om mig åkte jag hem till min mama. Där bjöds jag på en fantastisk middag. Inte bara jag. Mama, syster, Marcus och farmor åt också. Eller, nej, syster åt inte. Hon låg och sov. Hon trumfade min förkylning med illamående så alla sympatier gick till henne igår . . . ~här skulle jag vilja göra en smiely som uttrycker bitterhet, agg och nedslagenhet men jag vet inte hur de ser ut~

Hur som. Efter middagen tog jag mig till min stad och mötte upp med Mika och alla andra som var på Harry B. Det var trevligt, alla var glada och det blev mycket 'kommer du ihåg när..?'-snack. Vilket var perfekt då min nostalgitripp ännu inte släppt taget om mig.
Sen gick Mika, sen gick Audell. Jag gick då också. Men inte hem, nej nej, jag gick till Obaren och mötte up en berusad Mattias med inte lika synbart berusade vänner. Vi dansade*, drack och skratttade. Ojojoj, ni skulle varit där. Där träffade jag även en Daniel som jag inte sett på ett tag. Mycket fint. Min kväll slutade vid halv tre**. Helt lagom.


* Jag dansar inte. Jag står mest och dricker min cola, drar fingrarna igenom håret, skrattar åt alla tokigheter runt omkring mig.
**Egentligen slutade den inte där, jag åkte till Japan. I drömmen alltså. Överallt pågick märkliga tävlingar, alla hade fantastiska telefoner, HelloKitty regerade och jag förstod vad som är så fantastiskt med bluetooth. Det var.. fab.

Våfflor och religion

Igår var våffeldagen. En helig dag. Jag är inte speciellt förtjust i våfflor, men en gång om året är de goda.

Jag bjöds på våfflor hemma hos min syster. Vi fungerar lika, hon och jag. Vi pratar redogörande, ingående, sakligt. Tills vi börjar äta. Då gör roliga röster entré, tankarna går varv efter varv för långt och skrattet regerar. Men plötsligt blir Stina allvarlig. Hon lägger ned besticken och säger
-Är du med i Svenska Kyrkan?

- Ja.

- Har du tänkt gå ur?

- Nej.

- VET du hur mycket man betalar varje år??

- Några hundra?

- 3600! Tre tusen sex hundra!

- Ok.. Ska du gå ut på grund av det?

- Ja, om jag sparar 3600 varje år kommer jag få ett mycket finare bröllop än i en kyrka.

- Men tror inte du.

Stina tittar på mig med på det där sättet som jag så väl känner igen. Ni vet, huvudet är vinklat, ögonbrynen höjs en smula och pannan är något rynkad. Blicken säger men vafan Thea och hon svarar

- Inte så mycket.

Vi fortsatte äta. Kom in på huruvida det stod om ändringen till sommartid i almanackan. Jag sa att det inte gjorde det, hon sa tvärt om. Så jag tog upp och kollade. Hon hade rätt. Jag noterade

- Ja, och fastan börjar idag..

- Men.. Va taskigt. På våffeldagen..

- Du kan nog gå ur Svenska Kyrkan nu Stina.

Fråga inte om ni inte vill veta

Just nu sitter jag på seven eleven. Varför då? Jo, nu ska ni få höra, mina små foster.
Jag har en ledig dag mitt i veckan och jag kunde inte ha prickat in en mer rätt dag. Det är soligt och fint, det är löning OCH det är våffeldagen.
Så, hur spenderar jag denna dagarnas dag? Jo, jag har sovit ut ~sov ända till åtta~, sen lyssnade jag på Håkan en stund. Eller tittate? Jag gjorde båda, för det var hans livedvd som stod på medan jag styrde upp mig själv.
Klockan tolv infann jag mig på Karlavägen 75. Varför? Jo, Foam ligger där och på Foam lunchade jag med min syster. Thats why.
Efter en lovley lunch promenerade jag mot affärerna. Svängde in på Hollywood, med den utlovade cocosbollen till Mattias, och köpte ett par hörlurar. Sen blev det mer affärer, lite mer handlande, sen tunnelbana till Odenplan. Jag tog en uppgång jag egentligen inte skulle ta, men jag k ä n d e verkligen för att gå upp där. Och vet ni vad? Min käre far åkte förbi när jag skulle korsa gatan så han stannade och vi tog en fika.
Jag tog sen en vända inne på Old Touch. När jag sen skulle in mot city igen kände jag för att vila fötterna. Och då såg jag seven eleven. Här finns det både dator och pall.
Därför sitter jag här nu. För att vila fötterna.
Damn, ni ska då veta allt....