I think therefore I spam

Vi har haft det så fab att jag blivit bakfull. Ja, så kan det bli. Har man haft det fantastiskt fab så kan man faktiskt bli trött. Inte tröttna, bli trött. Energin går åt när man har roligt så därför blev jag glad när Johan föreslog ..hyra film?. Jag var då snabb med mitt förslag ..och äta tacos?

Filmen gav mig energi till att pyssla hemma. Jag gjorde en kartong och strukturerade upp min hylla.

~Jag blir väldigt glad av paket så i min lägenhet finns många presentkartonger.

Paket och rosetter, genomgående tema av sånt som gör mig glad.~

Filmen levde sig kvar i min kropp och fick upp mig, utsövd, kl sex imorse. Jag hade några timmar att slå ihjäl innan det var dags för jobb så jag gjorde ytterligare en kartong samt rensade ut kläder som ska till Stadsmissionen. Jag hann även äta en ordentlig frukost, vika koftor och titta på Gossip Girl. Den som behöver en kick ska köpa filmen nu!

Filmens namn är En Shopaholics Bekännelser.

Helgbilder

Fredag

~Monde Yuex på Trädgården, middag på East, flipper på Obaren~

Lördag

~Lugn dag med kakbak och rödbetskok~

Söndag

~Brunch på Zink, middag på Fiore, drink på Malmen, Läsm på MS ...~

Fortfarande fab

Jag är fortfarande utan dator därav den dåliga uppdateringen. Imorgon är jag tillbaka på jobbet, då kommer bilderna. Så.
Låt mig berätta om de gångna dagarna.

Lördagen var lugn. Stros på stan sen hemmakväll. Vi har haft det överdrivet fab så en vila var helt rätt. Hemma kokade Johan rödbetor och jag bakade kakor.

Söndagen var något mer händelserik. Den började med en brunch på Zink. Vårat lag vann musikquizet. Vi var sju pers varav som två kunde några svar. 18 för att vara exakt. Hade jag inte varit nykterist hade jag blivit full där och då. Garanterat. Järnen haglade, bubbel dracks och ölglasen stod aldrig tomma. Men jag festade till det med två cappucinos.
Efter Zink gick vi till stället vid djurgårdsbron och åt pasta. Fab.
Jag och Johan åkte hem, bytte om, gick till Malmen. Vi stannade inte länge, jag var trött. Trött tills Tessan och Z kom förbi. Tessan har en förmåga att kicka igång mig. Vi följde med dem till båten på kungsholmen som jag inte minns namnet på och hade en trevlig stund.

Måndagen är knappt påbörjad men jag är redo att gå och lägga mig. Natten var orolig och jag vaknade tidigare än beräknat men inte tillräckligt tidigt för att kunna somna om så kakdegen som låg i frysen har nu gjorts till kakor och kläder har börjat sorterats. Vi har även hunnit med en frukost på Zink med våra vinnande vänner från igår. Det var vårt pris.
Nu ska jag snart så snart gå hem. Johan har köpt säsång 1 av Gossip Girl, 12 timmars fab, så vi har att göra.

Puss på er foster små.

Svaret på frågan

Undrade någon hur jag såg ut under den fabulösa torsdagsaftonen så kan jag svara
- Så här:

Vi har gjort det igen!

Hej foster små. Här är jag, på en lördag. Fantastiskt. Gårdagen var underbar. Helt, totalt och påriktigt underbar.

30 sekunder efter att jag kommit in i hallen såg jag att här saknas något. Typ, min matta. Egentligen är det ingen matta, det är stampat damm och smuts, men det var borta. Jag har städat, sa Johan. Jag blev lycklig. Han fortsatte Ja, du kanske ser att det saknas ett par skor? Jag lämnade in dem på lagning. Klacken hade du ju slitit ut och tydligen behöver sulan bytas så på tisdag är de tillbaka. Jag blev helt ställd. Så snällt, fint och omtänksamt. Jag stegade in i "salongen" och upptäckte att en, rättare sagt två saker, inte saknades. De var nya. Det var två askar med rosa och blåa snören runt sig som låg på sängen. Med flinka fingrar öppnade jag paketen. I det ena låg den svarta pennkjolen som jag prövat på PomPomParlour dagen innan men trodde att en annan tjej köpte. I det andra paketet låg en rosa och vit strumpebandshållare. Med tårar i ögonen försökte jag säga tacktacktacktacktack!!! Jag har en allt för generös pojkvän.

Nåväl, den underbara dagen slutar inte där. Vi piffade oss och åkte sedan till Trädgården. Det var mäckigt att komma dit, men värt besväret. Monde Yeux var otroligt bra. De är ett jävligt kul band att titta på samtidigt som musiken är grym. Jag ÄR ett fan.
När spelningen var klar begav vi oss till kvällens nästa anhalt; East. Efter en halv virgin strawberry daiquiri fick vi ett bord ute. Turen var med oss även denna kväll. Johan kan ju menyn innan, utan och och allt där imellan så att beställa där är hans jobb. Och vilket jobb han gjorde sen. Jag det var knappt att faten fick plats. Räkdumplings, pilgrimsmusslor, korean pankakes, tempura rolls, babybläckfiskar, vårrullar, soybönor... Allt med små såser till. Underbart gott var det också. Till efterrätt åt jag den dekadenta chokladmuffinen med vaniljglass. Jag tror att klockan blivit nånting~med~elva när vi ätit klart. Då gick vi över gatan till Obaren. Flipperspelet var ledigt så vi körde åtta matcher varav jag vann flest gånger och fick högst poäng. Yes! En höjare var att musiken var kanon. 50/60-tal. Svängigt OCH det matchade mina kläder. Vid tolv åkte vi hem. Nöjda och lyckliga över att ha haft ännu en helt och hållet underbar dag, kväll och natt.

Jag förstår att ni nu undrar Men vart är alla bilder vi vill se? De kommer, lugn. Jag lovar att lägga in ett gäng när jag har tillgång till en dator med minneskortsläsare. Det har inte 7elevendatorerna. Men som sagt, lugn, det kommer.

Helgen hägrar

En timmes arbete kvar och sen blir det helg. Jag kan nästan känna det. Inga planer har gjorts förutom för kvällen. Jag och Johan har tänkt gå till Trädgården och lyssna på Monde Yeux. Det var ett tag sen jag såg dem och kvällen verkar bli varm så det här kan bli hur perfekt som helst.
Men helgen. Vad göra? Jag vet inte, inte än, men det spelar ingen roll. För ju nu, nu, mår jag så skrämmande bra.
Hoppas att era dagar blir lika fantastiska som mina.

På en torsdag..?

Jag och min karl är sk livsnjutare. Vi har det bra runt omkring oss med stabila jobb, fina vänner och lojala familjer. Men det som höjer allting flera nivåer är vår kärlek ~förlåt, sjukt cheesy, men det är sant~. När vi har det så bra i livet känner vi att det är värt att fira. Så mycket vi kan. Igår firade vi vårat liv med en underbar torsdag.

Jag mötte upp mitt hjärta efter jobbet. Min powernap på tåget gav mig energi så vi tog en fika och gick i affärer. Det finns mycket snyggt där ute just nu och det här är vad som fick följa med mig hem.

~Rosetthalsbandet och kappan var presenter från mitt hjärta~

Äta bör man annars dör man, tänkte vi. Åkte hem och laddade om med Håkan, smink och klädbyte sen förde stegen oss till Bistro Jarl. Kvällen var varm och uteserveringen var bästa tänkbara platsen för middag. Johans vän Jenny kom och gjorde oss sällskap. Mycket trevligt.

Lugn, l u g n , foster små. Naturligtvis ska ni få se bilder på vad jag åt.

Råraka med löjrom

Lamminner filé m. risotto

Chokladgateau och bär grattinerade med vit choklad

Efter middagen och en cigarill till kaffet gick jag och Johan till Obaren. Planen var att spela flipper men två onda människor hade lagt beslag på spelet så istället satt vi och var kära.

Den här dagen var bästa på länge. Torsdagar är inte så dumt..

Sirqus Alfon

Igår tog jag tillvara på att jag bor i Sthlm. Jag och Johan gick till Vitan för att avnjuta en afton med Sirqus Alfons föreställning Euro Trash. Jag hade redan sett den en gång på Södra Teatern ~där jag tycker att den gjorde sig bättre~ men ändå var det galet underhållande.

Om ni får chansen - se dem!

Paketet på sängen

Detta var inte det som låg i paketet på sängen. I paketet på sängen låg impregneringsmedel. Så sött att hjälpa mig att styra upp mina skor. Föremålen på bilden låg i paketet gömt bakom sängen. En liten 'va duktig du är som sparar pengar och lever snålt'/höstskorna försvinner innan hösten är här'-pepp-present från min Johan.

TACK HJÄRTAT!

Igår

Igår försökte jag och Johan komma på vad vi skulle äta till middag. Vi pratade på fb, skickade olika förslag till varandra. Det ena sämre än det andra. Tillslut sa Johan att han skulle fnula ut nånting.

Vi möttes på torget, han hade redan handlat. Jag började städa och han lagade mat. Trodde jag. Men det gick fort och han använde sig varken av ugn eller spis.

Tada!

Han hade svängt förbi East och köpt sushi som vi avnöjt med en perfekt film.
Jag är lyckligt lottad.

Dagarna som gått

Mama ringde.

- Hur har du det på jobbet?

- Tråkigt.

- Ja men blogga lite då. Nu ligger du faktiskt efter. Du kan ju inte bara gå upp i dig själv och din egen lycka. Tänk på dina foster!

Ja, jag ber om ursäkt för min frånvaro. Jag insåg inte att det tog er så hårt. Anledningen till min tystnad är att min karl nu kommit hem. Vi har spenderat tid ihop, irl. Plastisen som bodde hos mig har nu fått flytta så jag har nu mera bara tillgång till dator när jag jobbar. Här kommer en uppdatering på de gångna dagarna.

Lördag

Jag åkte ut för brunch med min mor och syster på Djurgårdsbrunn. Över två timmar bestående av mat, kaffe, skratt och samma skiva tre gånger. Otroligt trevligt.

Senare promenerade jag till Tanto. Träffade vänner och insöp lite stolthet i form av peruker och nakna stjärtar. Kvällen spenderades med min syster på Josefinas och Storstad fram till tolvnångång då jag mötte upp min man.

Söndag

Frukost på Saturnus sen promenad ut på Djurgården med Johan. På kvällen besökte jag, Therece och Z Big Ben för att skratta. Och som vi skrattade. Det var en bra kväll.

Måndag

Jag hade en ledig dag så efter min kl tolv.fyrtio hoppade vi på en båt som tog oss till Vaxholm. Där avnjöt vi en trevlig middag.

Väl tillbaks på fastlandet ~ja, det är ju Vaxholm också, men ni förstår vad jag menar~ mötte vi Therece, gick till Sunkit och hade oss en trevlig kväll.

- Känns det bättre nu?

En god jävla gärning

För lite drygt en vecka sen spenderade jag en afton på Snaps med Tessan och Alex. Vi pratade, skrattade och hade det trevligt. Vid ett toalettbesök blev jag ståendes i kö. Då en kvinna äntligen stegade ut från toaletten såg jag att hennes tunika hakat upp sig i hennes jeans. Min första reaktion var naturligtvis att bli arg. Jag menar, vad är det för slarvigt sätt hos en vuxen människa? Men jag bet ihop och istället för den avhyvlingen jag tyckte hon förtjänade så sade jag vänligt men besvärat "Ursäkta men din tröja har hakat upp sig".

Hon kände efter och rättade till tyget. Sen tittade hon på mig med stora ögon. Tystnaden gjorde mig obekväm så jag försökte smita förbi henne men istället för att låta mig passera tog hon tag i min arm. Jag blev rädd. Sen såg jag tårarna som började falla ned från hennes ögon. Hon föll ihop vid mina fötter, omfamnade mina ben."Åh, tänk om fler vore som du" viskade hon mellan snyftningarna. Jag lade en lugnande hand på hennes huvud, hade helt glömt bort syftet med mitt toalettbesök.

"Jo, ni förstår, det är inte första gången det här händer. Jag lider av en ovanlig sjukdom som berövat mig känseln på baksidan av min kropp. Mellan knäna och ryggen känner jag ingenting. Ni kan inte ana vilka pinsamheter denna åkomma försatt mig i. Vanligtvis blir jag utskälld, ibland skrattad åt, men aldrig har någon haft ett så stort hjärta som ni. Aldrig har någon vistat sådan vänlighet som du nu visade mig. Aldrig."

Hon samlade sig, reste sig, torkade sina tårar. Sedan kramade hon min hand en sista gång och försvann mot uteserveringen. Och jag, jag ångrade inte för en sekund att jag förbarmat mig över denna stackars kvinna. Det var inte så mödosamt som jag föreställt mig, faktum är att det kändes bra. Påriktigtbra att ha gjort en god jävla gärning.

Bilden är stulen från http://therece.blogg.se/

En nyhet

Jag är inte sjuk, inte sjuk. Det vet ni, men här är den riktiga nyheten; Jag är inte längre trött, så oändligt trött.

Jag har fått vila, sova. Jag har varvat ned, slappnat av och det ger mig energi till att varva upp utan att flyga iväg. Jag har det bra.

Igår kväll var en härlig kväll. Jag mötte min syster och vi gick till Lasse i Parken som hade besök av Tiny Comedy. Galet många komiker som höll låda i tre timmar utan att det kändes länge. Bra gjort! När Lasse stängde var vi några som gick till Judith & Bertil. Även där smet tiden iväg och jag var inte hemma förän halv två.

Tack ni igår. Igår var guld. Jag gillar guld.

Stina och Markus på Tiny

Ami, David och Cecilia på Judit & Bertil

En utdragen morgonstund

Du öppnar ögonen. Sakta. Låter solen blända dig en stund innan du sträcker ut hela kroppen. Knäcker ryggen mjugt. Intar en ballerinaposition med fötterna. Gör dig lång. Du skulle kunna dra dig resten av denna evighet men du är precis så utsövd du behöver vara för att gå upp. Ögonen stängs igen. Du blundar hårt för att sedan i ett utandning öppna ögonen och möter dagen.

Känner ni igen det? Hur man riktigt myser i sängen efter en perfekt natts sömn när man vaknar till en fantastisk morgon. Så har jag det idag. Ja, har. Jag är mjuk och behaglig här på mitt jobb. Ler inombords. Varje rörelsekänns som dagens första.
Jag har haft att göra idag, tiden har gått fort. Tänkt att jag ska blogga men kommit fram till att Jag gör det när jag vaknar.

Jag slutar om en timme. och har inte riktigt vaknat än. Jag drar mig fortfarande. Jag drar mig på jobbet. Fab.

En riktig dröm nu

Här om natten spelades en melodislinga upp för mig medan jag sov. Den var med mig när jag vaknade och under stora delar av dagen. Jag kunde inte förstå vart den kom ifrån men slog ändå bort tankarna om att jag själv skulle hittat på den.

~Jag tänkte inte göra samma tabbe som min syster när hon i sin barndom påstod sig ha komponerat melodin till Bridge Over Troubled Water~

Sen, under en promenad, så hörde jag den igen. Denna gång tydligare. Som om den nu kom utifrån istället för från min hjärna. Vilket den också gjorde. Den kom från mina hörlurar. Jag slet upp poden och tittade spänd på displayen.
Sen dess har detta varit min låt. Låten jag behöver.

- För så måste det väl vara om den har letat sig in i mina drömmar?

Drömmen drygas ut

Bara (Sökarna) kan bli svårt, så varför inte dryga ut med lite Stockholmsnatt? Där säger de ju vardagliga saker. Nästan. Då kan jag i alla fall, om någon frågar hur jag mår, svara;
- De e luuunch.

Och har jag inte längre lust att prata med någon kan jag bara utbriska:
- KNAS! och springa där ifrån.

Om någon ber mig beskriva en vän blir svaret naturligtvis:
- Ett stycke värsting. Alternativt:
- Värsta tigern, bangar aldrig på fight.

Gör jag fel på jobbet och frågas hur jag ska ta mig ur denna situation finns det inget annat att svara än:
- Sidekick liksom bara!

Hur jag ska väva in mitt favoritcitat vet jag inte, men någonstans under dagen måste det väl finnas rum för
- Jag hatar att sitta häktad.

Vilken underbar dag detta kommer bli!

Ett nattligt samtal

Eller, rent tekniskt var det inte nattligt. Men jag låg nedbäddad i mörkret, väntandes på sömnen. Då ringde mobilen. Det var Tussen, min syster.
- HAR DU tv4komedi?
- Nej..
- Åh, va synd. VET du vad jag såg när jag zappade lite precis nu?
- Nej..
- Svullo och Agne!!! Jag är hovmästare här på krogen..... Jag har tre barn, dom heter Göran, Göran och Göran..... En gång retade dom Göran för att hans pappa är fjolla........ Du verkar lite inlismande.......

SOM vi skrattade, jag och Tussen. Jag bara önskar att jag kunde hitta klippet, så även ni kunde få skratta, men tyvärr verkar det inte finnas på tuben. Tja, ni får ett annat klipp istället.
Mycket nöje.

- Det är nämligen jag som ÄR Svullo.

- SVULLO?!

Jag kväver mig själv

Det handlar inte om nått crazy självskadebetéende eller nån fräch sexgrej. Nej, det här handlar om min bästa last, favoriten bland skadligheter; Rökning.

Jag satt utanför jobbet, alldeles nyss, och rökte. Rökte för glatta livet. Rökte som om det inte fanns någon morgondag. Tills det hände. Det.
Det som hände var att det började tränga upp slem i min hals. Tjockt slem liksom sniglade sig upp inom mig. Jag försökte svälja, utan önskat resultat. Försökte igen, fortfarande utan resultat men med stegrande panik. Jag fick ingen luft. Tillslut gav snigeln med sig och gled tillbaks.

Jag tror att det här kan vara ett sånt där tecken folk pratar om. Ett tecken på att det är dags att sluta röka. Folk som pratar om dessa tecken är ofta folk som aldrig behövt sluta röka.
- Har du slutat röka?! Vet du hur vidrigt det är?
Jag gjorde det i vintras. Tre rökfria månader. Det var inte värt det, inte nånstans. Det gör jag inte om.
- Hur man blir när man slutar?

Ungefär såhär:

En nyhet värd att läsa

Jag har för första gången på länge gått in på aftonbladets hemsida. Jag intresseras inte av nyheter, det är för mycket hemskheter i världen. För mycket av det jag inte vill släppa in i min värld. Men nån gång då och då stämmer jag av vad som händer i världen, den stora alltså. Nyheten jag valde att läsa om var DENNA.

Artikeln handlar om en äldre kvinna som fått ett vykort från släktingar och upptäckt att hon själv fanns med på bilden - 17 år yngre.
Jag menar, VAD är oddsen? Det är ju fantastiskt! Jag vet inte hur jag skulle reagera, jag avskyr att bli smygfotad, men det där är ju ändå roligt. Och kanske finns nu en möjlighet för henne att få in lite kulor på det hela. Eller casha in - som man säger i den stora världen.

Jag har en dröm

En dröm som bara är så avlägsen som jag själv bestämmer. En dröm jag när som helst kan göra till verklighet. En dröm jag vill, men inte vet om jag vågar genomföra.
Drömmen är att under en hel dag enbart säga repliker ur (Sökarna).

Jag kan filmen ganska bra, men kommer vara tvungen att studera den närmre för att kunna prata den flytande. Att en hel dag ha (Sökarna) som modersmål kommer bli svårt, men fruktansvärt roligt.

Tänk er själva
Du pratar med någon på krogen och denne frågar dig; - Vart bor du?
(S)- Vill du flytta in din jävla kebab eller?!

Eller om du bjuder någon på, låt oss säga, godis och denne säger: - Tack det är bra.
(S)- Kör på bara. Ta mer. Ta lite till.

Eller om ni äter middag några stycken, kanske sushi, och någon i gruppen säger: - Ojojoj, det här är något nytt för mig.
(S)- Vad är du för jävla färsking, har du aldrig testat?

Eller, precis innan ni ska gå ut, och din tjejkompis frågar - Ser jag bra ut?
(S)- Vilket äckligt läppstift du har...

VORE inte det FANTASTISKT?!