En tanke slog mig. Hårt. Så pass hårt att jag kände att jag var tvungen att blogga om den.
Tanken var unik, den enda i sitt slag. Inte för att den innehöll något speciellt, utan för att den formulerats. Det är sällan mina tankar gör det numera. Formuleras. Det förstod jag när jag tittade igenom bloggen. Det var lägesen jag skrev om något speciellt ämne, utom mig själv.. Inte för att jag tycker att bloggen blir lidande, den är trevlig, men jag saknar ändå mina tankar. De som kunde sysselsätta mig i timmar, de som var grunden för roliga inlägg, de som snurrade.
Nu reagerar jag kraftigt av att bli slagen av en enda tanke. En tanke som handlar om min avsaknad av just dessa. Jag ska hålla hårt vid denna tanke. Jag släpper den inte.
Välkommen tillbaka
12 år sedan
3 kommentarer:
Haha, kanske inte en hel jäkla burk med sprutgrädde! En sked räcker nog mer än väl.
/Therese
sv: haha jaa, herregud. hon verkar as läskig :O
Hihi, skönt inlägg :) Tankar, tankar..
Skicka en kommentar