Jag är så trött, så oändligt trött. Jag behöver D-vitaminer och ett par kickar uppåt. Vanligtvis köper jag mig något fint när jag känner såhär men inte nu. Nej, nej, inte nu. Nu sparar jag pengar, jag ska ju köpa en dator. Kanske göra en vårresa. Det blir jättebra - när jag väl är där. När jag sitter med min dator, när jag möter våren någonstans. Men här och nu, hur kul har vi det? Jag vägrar att klaga på snön, jag tycker om att den lyser upp, men jag är riktigtriktigt redo för sol och snödroppar. Jag tänkte fly in i fantasin. In i mina drömmar.
Sex And The City är min bästa verklighetsflykt, nu och alltid.
Jag har varit sjuk sen.. urminnes tider. Det är i alla fall så det känns. Denna förbannade förkylning! Jag är fortfarande helt svag but a girl's got to eat, därför är jag ute. Hur som, jag har haft min räddning dessa dagar. Jag har haft min SATC-box men imorse såg jag det sista avsnittet. Frågan är; Vad gör jag nu? Vad ska nu hålla mig sällaskap dessa dimmiga dagar? SATC tog slut. SATC dog.
Tittar på "Olycksfågeln". Tyvärr. Vilket hemskt program. Så krystat och värdelöst. Jag får obehagsrysningar i kroppen efter varje skit-replik. Jag har inte helt greppat handligen, jag är för upprörd för att hänga med. "Vart är den röda tråden? Kruxet är geniets brist på grepp." I Expressen fick programmet två getigar. Det var generöst.
"Det är klart du ska till Sunkit ikväll!" Så skrek min inre röst igår förmiddag. Jag var så uppe i varv efter min fina helg att jag inte lät mig påverkas av de faktum att natten enbart skänkt mig två timmars sömn. Först. Vid fyra började jag gäspa. Petade i mig ett par koppar kaffe. Resultatet jag var ute efter, pigghet, uteblev. När jag vid fem satt på tåget kunde jag inte längre hålla mina ögon öppna. Jag somnade. Vaknade vid tågbytet, somnade om på nästa tåg. Vaknade stationen innan jag skulle av. "Men nu har du ju tagit en lång powernap, då kan du ju gå till Sunkit!" Jag gick hem, hem till mitt dollhouse där rullgardinen redan var neddragen och sängen var sådär fluffigt bäddad. "Om du äter nånting, då blir du pigg och då kan du gå till Sunkit!" Att laga mat var inte lika lockande som att bara sitta ned. Jag kokade te och rostade fruktbröd. Stärkte upp måltiden med lite russin och hasslnötter. Kollade text-tv. "Du måste göra dig i ordning nu annars missar du Happy Jossè!"
Jag tog en av de rosa prydnadskuddarna som låg i soffan och satte den över min mentala rösts ansikte. Hon, den där hetsiga jäveln, sprattlade som en nyuppdragen fisk. - Jag är för trött! Jag vill inte gå till Sunkit ikväll! Jag vill bara sitta här, dricka mitt te och kolla på tv! Hon lugnade ned sig, slutade skrika och sprattla. Jag tog bort kudden. Hon var död. Det kändes först lite sorgligt, jag kvävde min inre röst, men sen tänkte jag bara she had it coming. Jag drog ut kroppen i trapphuset och lade den i hissen. Sen gick jag tillbaka in i mitt dollhouse, drog en filt om mig och tittade på den utlösande faktorn. Anledningen till att det gick som det gick. Ingen, och jag menar verkligen ingen, får tjata om vad jag ska göra när The Big Bang Theory går på tv.
Förresten, såg ni på Skyll dig själv, tjockis igår? Budfirman som åt cigaretter och andades socker? Fan va han gick ned! Han, chefen! Det funkade bra för honom. Fast han hade gjort en gastric bypass. Är det det som krävs för att gå ned 19 kg på 8 veckor? Hur som helst var det kul att se lite resultat.
Jag trodde då aldrig att denna arbetsdag skulle ta slut. Men jo då, om en halvtimme är det jag som signar ut, som Mange Schmidt hade sagt. Då ska jag träffa en vän. Vännen är en kvinna jag känt sen jag föddes, men inte träffat på över ett år. Det är märkligt hur man kan låta tiden gå. Hon ska komma hem till mitt dollhouse och vi ska äta middag. Nu är jag lite trött, men jag tror å det bestämdaste att det kommer bli en trevlig kväll. -Tja, det blir det när jag klivit av tåget efter min en timmes långa hemresa.
Hur ska ni spendera denna måndagsafton, foster små? Glöm för Zappas skull inte att titta på Ballar av Stål som har premiär ikväll! Jag tror det blir fantastiskt roligt. Så.