Pin-up

Jag ska uppdatera er, foster små. Jag ligger lågt online, lever irl. Jag trivs.

Idag har varit en sån där kanondag. Planerad, pusslad, pulserande och perfekt.

Dagen började med ett smärtsamt möte, vaxning av mina fantastiska spiror. Det var tvunget, jag hade planer för dem. Planen var en plåtning, pinupfotografering. Det var första riktiga gången för mig framför en kamera och det var grymt kul. Pippi var en toppenfotograf och regisör och Felicia var dagens idol. Tiden användes perfekt så jag hann även med en fika på med Ola.

Kvällen, lugn och behaglig med pizza och tv. Jag vill inte leva på något annat sätt.

En av mina outfits under plåtningen. Kanske kommer fler bilder upp någon gång. Kanske inte. Kanske....

Var inte rädd för mig,

jag är så rädd för dig

Jag går på glödande kol

ta mig i land

sätt mig i brand,

ibland

ibland

ibland

Hångla i Nangijala

En text kom till mig. Beskrev mig. Ni vet som i Killing me softly ~singing my life with his words~ fast inte uttjatat.

Fan va vi ska hångla i Nangijala
I nästa liv är det du och ja
Där våra förbjudna känslor är legala
Vi ses i Nangijala
Tills dess får det va

Författaren av dessa magiska ord är trubaduren Peter Barlach. Jag vill att ni ska höra hela låten, åh, va jag vill det. Jag vill att ni ska lyssna och förstå. Men den finns inte utgiven. Inte ännu. Men det finns ett sätt att gå runt det, foster små, det finns det.
Peter gör en föreställning på Stadsteatern och, kära ni, vet ni vad mer? Peter gör tillsammans med Frans Haraldsen en show på Södera Teatern som heter Efterfest med Peter & Frans.
Check it out. Det är totalvärt. Påriktigt.

Blandband - Inte skyldig nån nått

Ok ny tråd. Ni som läste den gamla bloggen kanske kommer ihåg hur jag lade upp favoritlåtar med text. Jag tänkte göra samma sak nu men jag väljer ut min favoritbit i texten.
Plockar russingen ut kakan för Er skull, lata foster.
Den första låten blir min för alltid, för eviga favoritlåt;

Inte skyldig nån nått - Håkan Hellström

Fredrika är på deken, Fernando är på telefonen

- Svara inte! Jag är inte skyldig han ett skit längre

Folk säger att framgången förstört dig så

- Ja men nått skulle snart ha förstört mig ändå

Flera nivåer över medel

Dålig uppdatering, jag vet, förlåt. Jag har spenderat väldigt mycket tid irl den här helgen. Med vad? undrar ni. Ja, utgångar, standup, shopping, vänner. Sånt där trevligt, ni vet.
Berätta mer, Thea. trugar ni. Nej jag har ingen större lust med det. Faktiskt. Det jag kan delge er med är att jag har haft det väldigt bra. Tessan har varit hemma och det kickar upp mitt liv en himlans massa nivåer.

Såhär såg jag ut är jag hängde på Berns i lördags.

Jag älskar mina hissbilder. Tessan gör det inte.

Hon gillar toalettbilder. Så så fick det bli.

Jo just det, jag höll på att glömma, boken Himlen Hatar Skinka var fantastisk! Mycket underhållande och väldigt huvudet på spiken. Köp och läs. Det tråkiga var bara att den inte var längre. Man vill läsa mer. En tvåa står på min önskelista, tills dess får jag roa mig med att läsa bibeln.
Det var allt för nu.

Men naturligtvis undrar ni hur jag såg ut igår.

Det är ju därför ni är här.

- Ja, det här är ett inlägg för Tessan.
- Ja, det är för att hon inte ska tappa intresset för bloggen.

- Ja, hon är ganska ytlig..

Dagens tips - Himlen hatar skinka

Igår var jag på Norra Brunn. Tobias Persson körde. Jag hoppas, önskar och ber om att ni inte har missat honom. Han är fantastisk.
Efter showen, som jag skrattade mig fördärvad till, så gav han mig sin nyutgivna diktbok. Tack för det! Jag ser fram emot min tågresa då jag ska få läsa hans väl valda ord. Den finns att beställa på bla FTW.
Gört. Beställ den. Köp en, eller fem. Det är en perfekt ge bort-bok. Det kan jag utan tvekan säga redan nu då jag vet att herr Perssons dikter är fenomenala.
Jag använder mig av stora ord, jag vet, men jag kan det. Jag lovar.Han är värd orden.

Skattjakt

Igår var jag på skattjakt. Jag letade och letade.
Det jag sökte var en plats jag besökte för ungefär ett år sedan när jag under en kvällspromenad svängde av från min vanliga runda för att utforska nya gator. Det var den perioden i början av vintern när det snöade väldigt mycket. Jag hade mina snowjoggers och min fjällräven, det var tugnt att gå. När jag svängde upp fann jag något otroligt. En fantastiskt vacker plats. Snön låg som ett tjockt täcke över marken. Det var en backe, en dal, med ett stort hus på toppen. Jag letade efter platsen igår och även om jag såg andra vackra platser så fann jag inte just den platsen. Men det kommer. Jag ska hitta min skatt.

De är tillbaks!

Foster! Lyssna! Hör här!!
De är tillbaka och här för att stanna. Mina tankar. De är här, där jag är. Jag trodde jag kunde kyssa dem farväl men nu är de tillbaka med besked.

Det är en bra dag. Det är otroligt va mina bra dagar kan se olika ut. Nu är jag glad. Och tacksam. Då krävs det inga stora gester eller extravaganta händelser för att jag ska kunna uppleva en bra dag.

Tempot har hållits. I lagom snabb takt har jag gått framåt, hållit mig varm i höstvindarna. Jag skärpte mig. På riktigt. Och nu kom belöningen i form av tankar. Mina tankar. Som jag har saknat dem! Välkomna tillbaks.

Distansförhållande

Jag lever i ett distansförhållande. Med livet. Jag och livet ser inte mycket av varandra, inte om vardagarna. Jag hinner inte med vår relation, jag har faktiskt ett jobb, men för att det ändå ska fungera så har jag löst det med en stand in. Tessan, min underbara vän. Hon är ute, hon är överallt. Hon träffar livet bra mycket mer än va jag hinner så hon hjälper mig.
Dagligen ringer vi varandra, flera gånger faktiskt. Hon berättar vad hon hör och ser och jag lyssnar hungrigt under mina rökpauser. Hon beskriver människor, möten, magi. Märkligheter jag inte märker av från min tegelbunker.
Ibland slår mig tanken "Tänk om hon inte fanns, vad gjorde jag då?". Grått och trist är en underdrift av hur mitt liv skulle se ut utan henne. Limbo är mer sanningsenligt.

Jag tackar min lyckliga stjärna för henne, min favorit bland valda. Men tanken slår mig ändå.

"Tänk om hon inte fanns".

En hemsk tanke, en av de värsta, men den kan hanteras. Bara jag får utlopp för min frustration. Bara jag erkänner hur allt egentligen ser ut. Det gör jag såhär;

Tanken är svindlande, framför mig gapar en avgrund.

Hela mitt väsen gör uppror och vill säga nej.

Frågan är väckt och nu darrar min själ innför svaret.

Att du inte finns till, fast jag trodde på dig.

Vem skulle hjälpa mig uthärda livet härute?

Vem skulle ge mig den kraften som jag måste få?

Vem skulle trösta mig, jag är så liten på jorden?

Om du inte fanns till, ja vad gjorde jag då?

Nej du måste finnas, du måste.

Jag lever mitt liv genom dig.

Utan dig är jag en spillra på ett mörkt och stormigt hav.

Du måste finnas, du måste, hur kan du då överge mig?

Jag vore ingenstans, jag vore ingenting.

Om du inte fanns.

God morgon

Sträck upp armarna mot himlen. Gör er extra långa. Spreta med fingrar och tår. Gäspa djupt.
God morgon, Söndag. God morgon ni som precis vaknat.
Jag har redan åkt både tunnelbana och buss och ätit nybakade scones till frukost. Men till er som precis vaknat vill jag ge denna mjukstart från Monde Yeux:

Skiner

Tessan skickade en bild på en vacker solnedgång i skåneland. Hon vill göra mig avundsjuk. Hon lyckas inte för trots Stockholms regn och rusk skiner jag starkare än någon sol. Alltid och för evigt.

Jag vill tacka Stina för en trevlig dag på stan. Hon är inte mycket för dagar på stan men i pälsmössornas mecka spenderade vi ändå dyrbar livstid. Underbart.

Recension av De Tre Muskererna

De började starkt, gick ut hårt. Crazy Nights och I Wanna Rock fick den lite trötta torsdagspubliken att klappa takten. D'Artangan (Johannes Bah Kuhnke) gav sig av till Paris på sin moped för att bli musketör. Med sig hade han endast rekomendationsbrevet från sin mor. När mopeden skulle tankas kom han i fejd med Rochefort (Kristoffer Fransson) och My Lady (Frida Westerdahl) och brevet som skulle hjälpa honom togs ifrån honom. "Döda honom inte, han är mer värd levande än död".
De tre musketörerna Athos (Fares Fares), Porthos (Leif Andrée) och Aramis (Andreas Kundler) gjorde entrè som rockstjärnor vars bäst-före-datum passerat.
Någonting hände, någonting gjorde att de tappade mig. Kanske var det alla onödiga 'fuck', kanske var det den bristande sången eller kanske var det att den första akten var på tok för lång . Jag vet inte, men mina tankar hittade banor som inte alls handlade om rockande musketörer eller det franska kungahusets alla intriger.

I andra akten efter att ha slitit hårt för att få tillbaks både drottningens juveler, och mitt intresse, var de tillbaks på banan. Intrigerna tätnade. Svek som inte var svek på riktigt, falska vänner, otrohet, lögner, mord, undkommande att bli mördad, en rosa fest, bögskämt, fader och son finner varandra, och slutet jag avskyr; "Var det bara en dröm..?".

Ordet jag inte på något sett kan undvika är "överspelad". Skådespelarna tycks ha släppts med för fria tyglar för improvisation, blivit onödigt mycket peppade för sångnummer de inte riktigt hade täckning för och jag kan inte nog understryka att det sades 'fuck' för många gånger. Ett problem när en pjäs ska moderniseras och anpassas för ungdommar är att manusförfattarna tänker "Hmm, vi ska nu komunicera med kidsen på kidsens vis. Hur gör vi det?".
Ett inflik: kidsen smartare än vad ni verkar tro. - Sänk inte nivån så lågt!
Inflik igen: Kanske fungerade det ändå? Det var galet mycket 'kids' i salongen.

Men föreställningen bestod inte bara av trams, fuckfuckfuckfuck och falsksång. Jag klappade med i låtarna som valts in på ett mycket skickligt sätt, nynnade och imponerades av backupsångarna och kostymerna. Och Jan Mybran, som spelade Kung Ludvig XIII, var fantsatisk. Han och hans underbara glasögon gjorde alltsammans mer tilltalande.

Kvällens mest oväntade var rockstjärnekärleken jag under pjäsens gång utvecklade till Fares Fares. Hans storrökande, bistra karaktär Atos gjorde mig knäsvag och när han mot slutet av föreställningen läste lusen av den onda My Lady med Alice Cooper's Poison skrek jag rätt ut.

Ojämn och flamsig men ändå väldigt medryckande. Och sevärd. Och rolig.
Se den om inte kidsen redan köpt upp alla biljetter.

Torsdagsmusikal

Igår var det musikal som stod på schemat. De tre musketörerna på Stadsteatern. Det var längesen jag hörde ett sådant överanvändande av ordet 'fuck' men nog var den underhållande alltid. Musiken var som tagen ur min tonårstid, 80talsrock, men den bästa låten i föreställningen var Aquarious från Hair. Det är något visst med riktiga musikallåtar. Jag känner en sådan kärlek till den musiken.
Best in show var Fares Fares, denne vackra man som faktiskt gjorde Poison riktigt bra.

Absolut sevärd. GÅ om ni kan få tag på biljetter.

Klicka här för fler bilder

Kulturhöst

För Tessans skull slänger jag in en bild. Hon läser inte annars.

Bilden har ingenting med inlägget att göra. Ok?

Jag försöker insupa så mycket kultur jag kan. Här om kvällen såg jag Törst på Dramatens lilla scen Lejonkulan. OH så bra den var! Men den var svår. De första tio minuterna försökte jag bara se kopplingen, försökte hitta handlingen. När jag accepterade att det inte fanns en tydlig handling, att början och slut inte nödvändigtvis behövde synas tydligt, så kunde jag njuta på riktigt.
En replik som etsade sig fast var "Man är aldrig så mäktig som när man är maktlös".

Jag är glad att hösten är här. Det blir ett sånt drag på Stockholms scener. Jag var och såg spoken word, längesen sist. Jag imponeras av dem som håller på. Inspireras. Det har varit torka på den kreativa fronten, nu tror jag att det kommer släppa. Mitt skrivande börjar komma tillbaka.
En sak jag förstod när jag hörde poesin var att de, poeterna, har sett något hos sig själva. Att de förstått någonting om sitt jag. Jag längtar efter min insikt, insikten som kommer driva mitt skrivande framåt. Jag längtar.

Jag lämnar er med en poet jag tycker är helt grym
Alex Bengtsson
Varsågod

Skrattretande

Jag kan bara inte med Lindexreklamen!
Låten, ni vet Puttin on the Ritz, som spelas i deras reklamfilm och i alla Lindexbutiker, åh! Det är så skrattretande!
Jag tror inte att det är så de vill att jag ska tänka när jag ser reklamen men HUR ska jag kunna undgå dessa tankar? Hur ska jag kunna se den reklamen och höra den låten utan att tänka på Onkel Kånkels version Putting on the Fritz?

HUR?!

Fulländad lördag - redan vid start

Åh! Jag kunde inte haft en bättre lördag.
Jag vaknade i min systers fina lägenhet och njöt av Monde Yeux. Redan där var dagen fulländad.
Vår papa kom förbi och vi promenerade i höststockholm, åt lunch på Riche och promenerade lite till. Jag och papa kände oss äventyrliga och åkte ut till Ikea. Jag vill göra om hemma, det är en ny tid. Jag hittade saker jag vill ha, saker som kommer ge mitt hem en annan känsla. En ny känsla. En bättre känsla. Han var vänlig nog att köpa en kudde och ett nytt täcke ~värmegrad 6~ till mig. På vägen hem stötte jag ihop med en gamla klasskamrat. Hon fixar hår. Hon vill fixa mitt hår ~det vill de flesta frisörer jag träffar på. . .~ så det ska styras upp. Äntligen.

Nu är det dags för kvällsliv. Jag tror det blir bra, det känns så.

Spotify och Jag

Hemma hos min syster. Vi har börjat spendera all mer tid tillsamans. Det är bra. Just nu fixar hon med sitt hår. Jag väntar på att få tillträde till duschen. Väntar gör jag gärna, mer än gärna. Vet ni varför? Jo, hon har Spotify. Fantastiskt. Jag har inte någon egen dator så Spotify är för mig fruktansvärt avlägset. Men nu sitter vi här, jag och S, tillsamans.
Jag har väldigt bestämd musik, lyssnar för närvarande endast på tre saker

Hemma - Thorsten Flinck
Ute - Petter
På jobbet - Monde Yeux

Hade det varit möjligt, hade det varit ett alternativ, hade jag vid varje tillfälle lyssnat på Monde Yeux. Men i mitt datalösa tillstånd kan jag inte få in denna fantastiska grupp i min ipod. Inte heller kan jag minnas att ta med Naked Girls-skivan hem från jobbet.
De är mina absoluta favoriter just nu. Varje låt är den bästa, men den bästaste av de bästa är Belligerency/Duke.
Och nu, denna underbara lördag, kan jag lyssna på musiken. Inte bara Naked Girls, utan även Duke & The Drug Dealing Dinasours.
Fantastiskt, helt fantastiskt.

http://www.myspace.com/mondeyeux

http://www.klicktrack.com/klicktrack/releases/monde-yeux/duke/1

Jag kommer bli hatad

Jag kommer bli hatad. Verkligen hatad. Sådär "Thea, kommer hon också? Nej, då kan det vara!"-hatad. Inte av många, inte alls många. Få, men ändå. Hatad.
Anledningen är att jag älskas, verkligen älskas. Ni vet "Thea och jag har en relation, ett band, ett sätt som ingen kan förstöra"-älskad. Det är inte många alls som älskar mig så - de är få. Men ändå. Älskad.

Jag ska tala klarspråk. Tessan och Stina, min bästa vän och min syster, jag delar något med dem. En kärlek, likhet, förståelse, som jag tror att flera går en hel livstid utan att uppleva. Det är vackert och underbart.
Men den andra sidan av det är den tredje partern. Partnern. Han som de kommer dela livet med. De kommer ha sina män och jag kommer finnas kvar i deras liv som syster och bästis. Eller?
Jag vet inte, jag. Jag börjar bli oroad. Jag tänker Rena Rama Rolf. Jag vet inte varför, men jag tror att det finns någon syster eller mamma med i bilden som alltid får gliringar bakom ryggen från maken. Börjar ni förstå vad jag menar?
Han kommer aldrig förstå sig på bandet vi har. Inte när vi är vår dubbla nuvarande ålder och minns tillbaka på saker från vår ungdom. Han kommer hata mig. Jag kommer få gliringar bakom min rygg. Kommer mitt namn på tal ryter han till om kackel halva natten och nostalgihumor.

Stina, Tessan. Visst låter vi honom gnälla? Visst låter vi honom protestera? Visst låter vi inte honom bestämma över oss?
Visst kommer vi träffas även om dubbla våra åldrar? Visst kommer vi även då skratta halva natten? Visst?

Skärpning, Thea

Nej, nu får jag skärpa mig. Nu får jag banne mig, ta mig tusan, faktiskt OCH påriktigt skärpa mig.
Jag får sluta opp med att låta mitt privatliv sinka mig. Lägga ner detta oproduktiva leverne.
Detta gråa, trista, jobbiga kan jag inte låta dra vare sig ned mig, de mina eller min blogg. Eller..?
Nej, nej, absolut och åter igen nej. Det är inte så det går till, inte så jag funkar. Not my style or the way I roll.

Jag ska gå. Framåt. Kanske springa, eller, i alla fall powerwalka. Men jag vill dit, framåt, förbi det här, fort. Och fort kan det gå. Ska det gå. Ska det gå fort? Vet ni hur fort det ska gå?
Lagom. Ett raskt promenadtempo som håller mig varm i kalla höstvindar bland löv som ändrar färg in i det nya.

Det blir bra. Blir det bra? Ja, det blir bra.

Jag har sjungit sången som jag hatar.

Påriktigt.

Jag vill inte prata mer om det.

Så.

Bra helg än så länge

Igår var en trevlig kväll. Men visst har förfesten ofta en tendens att vara trevligare än själva utgången?
Jaja, PomPoms avdelning på Berns var fin med burlesquestrip och butik, synd bara att de inte var avskärmat, hade kännts mer exklusivt liksom. Oh well.
Det var en stor dj som körde, eller kanske var de flera. ~även det krockade lite med kvällens burlesqueframtradanden~ House. Det var tugnt, det var bra, men som vanligt blev jag besviken på att jag begränsat mig själv till att inte kunna dansa. Johan säger att alla kan dansa till house, att det inte går att dansa fel, men jag är av en annan åsikt. Jag är så in i helvete hämmad.

Samma lokal - förstår ni vad jag menar med krock?

Men fröken Holm var vacker, det må jag säga.

Idag har vi promenerat runt på stan. Började dagen med en fika på Non Solo Bar ~bästa kaffestället i stan va jag vet~ sen tittade vi i butiker. Jag köpte en liten vafanskamankalladet? stola/halsduk i rosa kaninpäls och en bodylotion från Kiehl's. Sen häng på Hollywood med Mattias och Eric. Fab.

Ikväll ska jag och Karin hänga, äta mat och prata, sånt där. Blir nog perfekt. Fast innan jag kan välkomna henne hem till mitt dollhouse så måste jag städa. Det har blivit dags för det igen.
Nu: städa alltså.

En dag med filosofi och poesi

Vad nu, då?
Igår hade jag en helt underbar kväll men den inleddes allt annat än underbar. Det var nämligen en hemsk kvinna som stal min plats på pendeltåget. Jag vet, vad tänkte hon? Ojojoj, det var inte lätt att ta sig igenom den pärsen, men jag lyckades.
Jag åkte hem till min mama för att få mat och mina tvättade kläder, nej jag har fortfarande inte börjat tvätta själv. Eller, jag började med det när jag var 15, men jag slutade när jag flyttade hemifrån. Så.
Efter mama bar det av till Malmen. Ni som ännu inte varit på klubben Mitt I Smeten borde skämmas. Det är en kanonbra klubb vars stämning överträffar de flesta av rookieklubbarna i Stockholm. Briljerade gjorde, Branne, Ola och Leon. Grymt.
Idag, då?
Jag ska ut ikväll, på storfest. PomPomParlour har kalas på Berns och där ska jag infinna mig. "I fina kläder" sa dom. Vad det blir för fina kläder har jag ännu inte bestämt, men det ska nog gå, jag har ju att ta från.
Annars har dagen på jobbet varit lugn. Jag har till och med skrivit ihop en alfabetsdikt, inte en hel, men på god väg dit och så har jag läst om filosofer. Något som aldrig tidigare tilltalat mig men som just nu känns högst intressant.

-Varför så pråligt klädd? Din fåfänga syns igenom de trasor du bär.
Som Sokrates sa.

Jag förstår inte riktigt citatet, han sa det nämligen till en man klädd som en trashas. Varför då pråligt? Jag inte är filosof men låt mig läsa vidare så ska jag komma med en fantastisk tolkning av dessa ord.

Frågor på det?

Londonshopping

Som jag sa så handlade jag en del i London. Shopping är en av mina favoritsysselsättningar. Det kan låta ytligt och dumt men det gör ingenting. Det roar mig.
Jag känner inte för att lägga upp allting här. Dels för att det tar bort känslan och dels för att min kamera inte alls hade lust att ta bra bilder, så här kommer några guldkorn, några favoriter:

Solglasögon ~Marc Jacobs~

Väska ~Hells Bells~

Plånbok ~Ted Baker~

Halsband ~Topshop~ (nedan)

Mitt försvinnande

Förlåt foster små. Jag försvann visst bara, gjorde jag inte. Ni måste blivit förvirrade. Ni grät säkert. Jag förstår, men nu är jag tillbaka. Jag är här igen.
Anledningen till mitt försvinnande var att jag inte hade tillgång till en dator. Anledningen till det var London. Ja jag var där, jag och Johan, och fan va trevligt vi hade det!
Våra dagar har bestått av shopping, fika, promenader, shopping, sova middag, shopping och fabliv.